Vi är superstars, du och jag

Gårdagen var wow!
Trodde vi skulle få stå längst bak och typ nästan se ola och resten.
Men så blev det inte.
Nästan längst fram och det var magiskt!
Deras framträdande och energi på scenen gör så att man blir lycklig i själen och genast börjar man drömma.
"Tänk om jag kunde bli som dom någon gång"
Beröra hjärtan, föra fram budskap och bara vara sådär nära människorna som står där nedanför på marken.
Min lilla kamera klarade av hela konserten och när de tackade och sa hejdå dog den.
Det fanns en duva vid scenen som tyckte om musiken.
Ett tecken?
Videos och bilder kommer nog om någon dag eller så för nu är jag inte hemma.
Chao!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0