men det är du som är kall

Jag fällde lite tårar här och där och gömde mig för folket som inkräktade mitt hus och min trädgård.
Dom åt upp mina kära jordnötter som jag hade på laget och ett tag trodde jag att dom ätit upp min luch också.

Ett minilan med mig själv under dagen och när det väl blev kväll var det dags att leva lite grann.
Ut i regnet och se sliskig ut var något jag spenderade min tid på sedan hem till T och chilla med en öl i handen.

Väldigt många randoms men det var bra iaf, alla var trevliga och glada och vissa var väldigt gulliga dessutom.

Vidare till den bortglömda delen av stan där jag föll pladask ner i sängen och kollade på sunes sommar.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0