När måsarna skrattade och vinden viskade

Jag skriver dikter i huvudet medan du sover och är omedveten om allt.
Igår fick jag tanken, hur många är det som fäller en tår precis i detta ögonblick?
Förr regnade det massvis på sommaren.
Nu regnar det nog bara tårar som faller ner på våra kinder.
Vi blir blaskiga inuti när världen torkar ut.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0