nattet

Igår tog JAG studenten.
Nu idag känns det mest som en dröm men ändå sann på något vis.
Det känns skevt, bra men läskigt på samma gång.
Så svårt att beskriva allt.
Hade faktiskt inga förväntningar på studenten och det var nog bra.
För då blir allt förhoppningsvis toppen och det blev gårdagen för mig.
Champagnefrukosten var riktigt mysig,
Alla var friends med alla och så såg hela dagen ut.
Minglet på skolan var lite drygt och efter att ha gått upp tidigt så kände man att en säng skulle varit nice för stunden.
Käkade massa ost iaf och njöt av sista stunden på skolan.
Kyrkan var härlig, inte sådär som jag hade tänkt mig att den skulle vara.
De flesta bröt den oskrivna regeln och klappade händer lite hela tiden.
Kändes faktiskt rätt på något sätt.
För varför ska man behöva vara så stel i kyrkan?
Det är bara onödigt och ingen blir direkt lyckligare av de.
Iaf, kyrkan gick snabbt och det var riktigt trevligt, lite halvt avis på folk som fick massa stipendier men ah, jag har nog inte direkt varit någon stjärna i skolan under alla år så får skylla mig själv.
Efter "tha church" gick vi omkring på led och vi skrek som idioter.
Härligt att det faktiskt är okej att skrika som tokstollar någon gång i livet!
Vi käkade lite mat efter ett tag och fick sitta med de mest opeppa människorna i stan, IV SÄR.
Men vi lyckades ha trevligt iaf och slänged i oss maten, för just då när vi satt i matsalen var det bara en timme kvar tills vi skulle SPRINGA UT!
Medan vi väntade laddade vi upp på toaletter och skrek oss nästan hesa för att vi var så glada.
Precis innan vi skulle springa ut så var det en stund av blandade känslor.
Tänkte tanken " det här är sista gången jag kan säga att det här är min klass, efter idag finns bara före detta saker, en gammal klass, mina gamla klasskompisar , min gamla skola , mitt gamla liv"
Sjukt att allt bara kan bli något annat på några sekunder!
När dörrarna öppnades, det vi väntat på så länge så kom lyckoruset och vi skrek och skrek och folk stirrade och såg glada ut med de fina plakaten.
Just i den stunden kom den där lättnaden i bröstet som sa "nu är allt över" och jag sprang vidare och tog emot alla fina blommor.
Folk man aldrig trodde skulle komma ihåg eller gratta kom med blommor och att vara så uppvaktad av många människor bland massvis av människor är häftigt.
Säkert något som aldrig kommer hända igen så jag försökte suga i mig så mycket som möjligt av allt som hände just i den stunden.
Flaket var sjukt kul, skrek mig hes och njöt av att bara åka runt och skrika, sjunga och må bra.
Därefter var allt slut och alla bara försvann.
Då helt plötsligt insåg jag att nu var det slut och där stod jag nu på egna ben.
Det kändes som en lättnad och jag drog mig hem där festen fortsatte med nära och kära.

Summerar det sista av min härliga dag lite snabbt...
Gick från bord till bord och minglade runt bland gäster, öppnade massa presenter, skrattade åt lite allt möjligt och gick sedan vidare till Pontus.
Pontus försvann och vi tände ljus på gården och drack öl tills vi blev så trötta så vi nästan somnade på stället.
Jag struntade i krogen vilket många kanske tycker känns lustigt, men för min del gjorde det inget att jag "missade" stan för jag hade det hur bra som helst!

JAG  HAR TAGIT STUDENTEN