nattet

Jag vet att jag är tråkig. Sjukt tråkig rättare sagt. Men inspirationen till allt har blåst bort med snön.
Vad uppskattar jag egentligen? Jag har svårt att se det.
I lördags, när alla andra hade kul skulle jag tro. Då satt jag hemma och frös med min katt i knät, drack nyponsoppa och kollade på national geographics. Det handlade om faraonernas gravar, sen helt plötsligt avbröts programmet och allt handlade om stora fiskar som gav stötar istället.
Satt och kollade på akvariet med de nya fiskarna som vi har här hemma i vardagsrummet. Undrar om dom saknar havet?
Många av dom vet nog inte ens vad havet är. Dom skulle ju aldrig överleva där. Om vattnet är lite för varmt eller lite för kallt kolar dom ju direkt.
Har vi också blivit fiskar i ett akvarium tro?
Mitt rum är ungefär som mitt akvarium. Musiken är vågorna. Min kropp är ett akvarium. Mina tankar är vågorna.
Men i ett akvarium finns det inga vågor. Så jag som människa har ju en del av havet i mig.
Havet är nog räddningen för oss.
Utan vågor skulle vi vara lika invalida som dom små fiskarna som simmar i mitt akvarium.