Ögon

Ibland fastnar jag i någons ögon.
Jag bara stirrar och det är svårt att släppa blicken.
Det är som att ögonen fångar hjärtat på ett oanat sätt.
När man går där ifrån är det som en del av dig själv följer med ögonen du stirrat sådär hårt in i.
Och du hittar den delen av dig själv nästa gång du kollar den i ögon igen.
Eller så hittar du aldrig ögonen igen.
Eller så hittar du bara inte delen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0