nattet

Det är lite som om man gör slut med sina vänner. Säger att man ska hålla kontakten. Kramar om varandra en sista gång. Sen så går ens vägar åt olika håll...

Amputerar bort en bit av hjärtat.

Dom finns kvar men inte lika nära.
Man hittar alltid nya, men inte dom samma.
Dom nära, dom som är så fina på alla sätt och vis. Er kommer jag sakna.
Alla är så olika. Vissa av er är inte det minsta lik mig och det är bra. Jag önskar er all lycka i världen med saker jag inte förstår mig på. Det är tur att ni finns och kan kompletera oss andra.
Ni som är som jag, ni är också bra och det är inte många som är som oss. Vi växer inte på träd och vi behövs.

DREAM står det på min hylla. Det är allt som jag är. En drömmare.
Och just nu går jag ett steg närmre mina drömmar.
Jag hoppas några av er kan hitta in i min dröm. Igen.

Staden som jag kommer ifrån, som jag alltid velat fly ifrån känns gullig idag, nästan charmig.
Det är lustigt att något man tyckt så illa om ibland bara kan kännas så fint.
Precis som när man lämnar en relation och fortfarande är förälskad. Man ser bara det fina och skiten glöms bort.
Jag är nog lite kär i Viken, fast jag inte riktigt vill erkänna det själv.
Jag är kär i vissa människor, vattnet, mina bryggor, mina bänkar och mina stigar.
Jag kommer sakna er , det kommer jag verkligen göra...