det behövs ett solsken i livet.



Vinden piskar mig i ansiktet och jag undrar om det är såhär det ska vara.
Ska det vara jag som går där på gatan själv, med en borttappad bit.
Jag borde inse, släppa taget så kanske solen dyker upp i mitt hjärta igen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0