en sån där natt då vi behöver någonting som hjälper en över svarta vatten

Det är jag. Liggandes på ränder mitt i ett svart hål.
Håkan sjunger för mig om olycklig kärlek.
Hur kan något så hemskt låta så vackert?
Nu saknas bara stjärnhimmelen.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0