Duvan
Den vita duvan flög över de slitna husen och friheten visade sig för blotta ögat.
När jag kollar runt är det svårt att förstå att dom ens kan bo som dom gör.
Men det är bara fasaderna jag ser. Där innanför kan det vara någon människas sagoslott med hur många skatter som helst. Deras alldeles egna skatter som bara är skatter i deras egna ögon.
Vi alla har skatter.
För mig är skatter ett föremål som ger, påminner och skapar lycka. Det är synd att man inte kan spara skratt i en låda, en kista. För det skulle bli en äkta skattkista, en skrattkista.
Människorna här är inte rika på pengar, bara på lyckan i lite.
Sådant är sällsynt där hemma. Där tror man att all lycka sitter i pengarna. Men jag tänkte visa motsatsen.
Jag tänker vara som den där duvan som flög förbi här nyss.
Bara sväva.
Bland folkmassor, musik, hitta sådant som mättar hungern och dansa på gatorna fram tills jag inte orkar mer.
Då tänker jag kasta mig ner på en väg, på ett fält av rapsblommor, en gräsmatta med ett hav av tusenskönor eller en brygga med den bästa utsikten jag kan önska mig.
Det kvittar om jag bara ser en himmel, skrothögar eller bara ett vackert landskap. Så länge jag är fri så kommer jag leva. Och om någon, någon gång försöker stänga in mig i buren jag en gång flytt ifrån, så tänker jag sjunga, göra en egen symfoni för dem, så att dom förhoppningsvis inser att livet är bättre utanför säkerheten, buren, stängslet och alla måsten.
Rastlösheten som många säger sig infinna som fri går att bota om du låter fantasin sväva. Fantasin är din grund i livet som kan föra dig dit du vill. Lösningarna går alltid att hitta om du vågar öppna ögonen helt och då är inget omöjligt.
Det är bara att leva, svårare än så är det inte.
Du behöver inte vara rikast, ha vackra kläder. Du är vacker hur som och genom att vara fri lyser skönheten igenom. Kropp och själ blir ett och bekymmer kommer alltid finnas, men någon annan har det säkert värre än dig i alla fall och du är aldrig ensam.
Lev på hoppet, för utan hoppet har du inget att leva för.
Du får dina mörka dagar , för att sedan upptäcka dom ljusa. Men låt aldrig mörkret ta över.
Va den vita duvan och sväva.
När jag kollar runt är det svårt att förstå att dom ens kan bo som dom gör.
Men det är bara fasaderna jag ser. Där innanför kan det vara någon människas sagoslott med hur många skatter som helst. Deras alldeles egna skatter som bara är skatter i deras egna ögon.
Vi alla har skatter.
För mig är skatter ett föremål som ger, påminner och skapar lycka. Det är synd att man inte kan spara skratt i en låda, en kista. För det skulle bli en äkta skattkista, en skrattkista.
Människorna här är inte rika på pengar, bara på lyckan i lite.
Sådant är sällsynt där hemma. Där tror man att all lycka sitter i pengarna. Men jag tänkte visa motsatsen.
Jag tänker vara som den där duvan som flög förbi här nyss.
Bara sväva.
Bland folkmassor, musik, hitta sådant som mättar hungern och dansa på gatorna fram tills jag inte orkar mer.
Då tänker jag kasta mig ner på en väg, på ett fält av rapsblommor, en gräsmatta med ett hav av tusenskönor eller en brygga med den bästa utsikten jag kan önska mig.
Det kvittar om jag bara ser en himmel, skrothögar eller bara ett vackert landskap. Så länge jag är fri så kommer jag leva. Och om någon, någon gång försöker stänga in mig i buren jag en gång flytt ifrån, så tänker jag sjunga, göra en egen symfoni för dem, så att dom förhoppningsvis inser att livet är bättre utanför säkerheten, buren, stängslet och alla måsten.
Rastlösheten som många säger sig infinna som fri går att bota om du låter fantasin sväva. Fantasin är din grund i livet som kan föra dig dit du vill. Lösningarna går alltid att hitta om du vågar öppna ögonen helt och då är inget omöjligt.
Det är bara att leva, svårare än så är det inte.
Du behöver inte vara rikast, ha vackra kläder. Du är vacker hur som och genom att vara fri lyser skönheten igenom. Kropp och själ blir ett och bekymmer kommer alltid finnas, men någon annan har det säkert värre än dig i alla fall och du är aldrig ensam.
Lev på hoppet, för utan hoppet har du inget att leva för.
Du får dina mörka dagar , för att sedan upptäcka dom ljusa. Men låt aldrig mörkret ta över.
Va den vita duvan och sväva.
Kommentarer
Trackback
