Det är vi och våra plastmuggar på en tom väg

Helgen försvann och här sitter man nu och känner sig lika ensam, trött och tom som vanligt.
Imorgon börjar en ny dag, en ny vecka och det känns som hundra saker ska ske på en och samma gång.
Snart sitter jag ju på flyget till Cuba och flyr viken en stund.
När jag kommer hem har jag en hel del att göra, resa runt, träffa människor, allt förutom att jobba. Plånboken kommer vara platt som en pannkaka men förhoppningsvis är jag lycklig och kan leva på det.
Livet börjar hinna ifatt nu, precis som det gjorde förra sommaren precis till studenten.
Jag vill ta studenten igen, nu är det klart på riktigt och inga surrande tankar skulle direkt störa.
Snart är 20 och jag borde kommit längre.
Men det gör jag en annan dag. Imorgon kanske det blir en vändning och jag får veta vad jag ska göra resten av hösten..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0