Nu var det klippt!

Igår sa mamma till mig att håret var slitet.
Jag har vetat det länge men när hon väl konstaterade det så kände jag att det var dags.
Ringde runt, fick tid idag.
Hade ångest ungefär hela dagen.
Kollade mig i spegeln flera gånger om och tänkte "snart är allt det tussiga borta", "tänkt om det blir jätte kort".
Nu efteråt är jag hur nöjd som helst.
Det blev till och med bra.
En väldigt underlig känsla, jag kanske ska sluta vara så rädd för frisörer och hårsaxen.







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0