nattet

Kärleken finns.

Fast den där kärleken jag vill ha. Den existerar inte riktigt i mitt liv.

Den känns mest som luft. Svävar runt omkring mig men jag kan aldrig greppa den.

Det finns dom som jag älskar och dom är nära mitt hjärta.

Men när du är i ett mellanting och står stadigt på jorden, då är det svårt att älska som mest.

Det är just när mörkret slår dig och du ramlar, eller lyfts upp mot himlen och du svävar som du kan känna kärlek som starkast.

Så just nu har jag nästan glömt bort hur det känns och hur det är.

 

Men jag har hopp.